Inte 100%
Men nästan:) Dagen idg har gått lite i precis den andan jag trodde att den skulle göra.. Jag känner mig trött... JAg har ingen direkt ork eller lust så jag njuter av att göra inte ett enda sablaste dugg... En rätt ovan känsla.. Och jag tycker att det är rätt okej.. Det behöver inte vara fart, känslor och skeenden hela tiden... Och just när jag skrev det så fick ajg en känsla av att jag faktiskt försökte övertyga mig själv om det.. Mer än er då vill säga.. Jag har stängta av idag.. På riktigt.. Jag har verkligen stängt av.. Låst dörrarna.. Ingen tv.. Ingen radio och bara några korta stunder för spel o det här inlägget.. Jag behöver tystnad.. Och ro..
Sambon ringde i förmiddags.. natar att det för att han känner att han måste kompensera för kvällens "middag".. Jo det är "middag".. Eftersom mängden alkohol de häller i struparna komemr att vara i betydligt större volym än det de inbillar sig att de ska äta... Men jösses.. Varför bortförklara det och springa omkring och låtsas som om de vore tonåringar.. det äcklar mig faktiskt.. Vuxna karlar som beter sig som småungar..
Sen finns det väl andra saker jag kanske ifrågasätter mer än en fastemiddag..
Trovärdigheten tex.. I synnerhet som det ska vara så förbannat svårt att stå upp för att man vill ut o supa skallen i bitar.. Och "stackars mig" syndromet i morgon.. jisses.. patetiskt.. Kommer att ringas och det kommer att vara huvudvärk, trötthet och törst.. Och säkert nån form av överstrykning med 1 öl, 2 glas vin, eller den allra vanligaste, Bösufh bjöd på konjak och nån wiskey.... Och med den informationen ska jag??? Tycka synd om?? Aldrig!!! Och ska det beklagas lite för det är så jobbigt och att alla var så packade.. Och ingen är kapabel att jobba..
Jodå.. Jag har nog hört det här förr...
Och jag uppskattade det inte då heller...
Och vad det allra värsta är med hela det här fåneriet är att eftersom det ska låtsas att det vart en tidigare kväll och mindre dricka än vad det faktiskt vart så knakar det ju i tillitsgrenen också.. Och eftersom den redan vart av nån gånger så är den inte särskillt stark... En kapad arm växer inte ut igen.. Med lite tur kanske dt kan hittas proteser som passar men det blir aldrig på riktigt igen...
Och saker som varit trasiga blir väldigt sällan mindre trasiga efter att ha slängts i backen igen...
För mig är tillit, trygghet, ärlighet viktiga saker.. Lika mycket i smått som i stort.. Och finns det inte i smått komemr jag aldrig att tro att det finns i stort heller... Och, för sakens skull, problem försvinner inte för att man ignorerar dem..
Och med det sagt så ska jag återgå till att inte göra ett dugg igen:) Jo kaffe och ta en rökpaus..
Ha en fin kväll och uppskatta ärlighet även i det lilla.. Det gör jag:) De gånger jag faktiskt får det:)
