mindremillan.blogg.se

Här skriver JAG om mina tycken tankar, känslor..

Jag går över gränser iblnad jag vet det.. Jag r inte len i munnen alla gpngen och jag vet det oxå..

Men jag STÅR i alla fall för det jag känner.. Och DET är mer än vad man kan säga om vissa andra.

Men det är deras sak.. JAg ahr ingen lust att lalla runt i "drömlandet" där inget ont, smärtsamt eller sorgligt händer i en relation. För det finns ingen sån relation.. Inte vår heller..

Jag är en ragata mellan varven och ajg står för det med..

Likväl som jag kan vara ömsint och kärleksfull.. Dock inte särskillt romantisk..  Tyvärr.. Jag måste försöka bättra mig där..  Men jagär SÅÅÅÅÅÅÅ dålig på de...

 

Och när jag blir arg så betyder heller itne att jag slutar älska...

Om jag tystnar och slutar ventilera ont och gott..

Då har jag slutat älska...

För då berör det mig inte mer..

Och den dagen man är likgiltig inför sin partner då finns det ingen kärlek kvar

och därmed heller inget att bråka on eller bli arg, sårad eller ilsken över heller..

När likgiltighet kryper in och den man lever med itne längre berör ens innersta 

då är det läge att dela på sig. Och där är inte jag.. JAg älskar min sambo..

Mer än jag själv faktiskt förstår.. Och därmed har han oxå förmågan att beröra mitt innersta, reta mig, göra mig arg, ledsen, sårad, känna mig sviken och blir sjuhelvetes arg.. MEN han ahr har oxå förmågan att sprida en värme i kropp, fåmitt hjärta att slå hårdare och fortare, han får mig att känna mig glad, tacksam, förälskad, trygg, älskad och han får mig att känna på 2000 andra sätt.. Men han är mitt centrum.. Han är mitt nav..

Utan allt vad han är och alla känslor han ger mig skulle jag känna mig vilsen.. Jag säger det då o då att jag skulle vara fattig utan honom.. JAg är inte helt säker på att nån förstår vad jag egentöigen menar då..

Och jag kan heller inte fullt ut förklara..

Men jag gör ett försök.. Det betyder att det inte skulle finnas en enhet eller helhet i mitt liv..

Att det skulle saknas nåt stor och viktigt..  Närmare än så kan jag inte sätta ord på det..

 

Såg att min ilska av nån anledninga hade dragit en ohygglig massa människor och läsa det jag ahde skrivit.

Det är ju nästan sorgligt..   Vore det vett i folk skulle de hellre föredra att läsa det som är BRA..

Men okej.. Är ni katastroffrossarre så var så goda..  Sorgligt för er egen del bara....

 

det får vara nog för idag!!    Ha det fint!!

<3