mindremillan.blogg.se

 

Och jga har banne mig gjort den där u-svängen:) 

Neråt är enda vägen:) 

Varför??  Jo för det finns så mycket mer jag vill göra.. 

Så mycket mer jag vill/ska se och uppleva och göra... 

Vet att många drivs av att bli snygga.. Jag är inte där..

Jag har inte det behovet av flera orsaker..

Dels för att jag aldrig tyckt att jag är ful antar jag...

dels för att jag redan VET vem jag är

och ytan har inget med det att göra.. 

Jag känner människor som är bildsköna...

Det gör dem inte vackra..

Jag känner människor med skavanker..

Som VERKLIGEN är vackra...

Mitt sätt att se människor (och mig själv) är inte baserat på

fläckfri hy, böjande hår, BMI på 22 eller 180 cm lång.. 

Jag ser vad som gömmer sig under allt det där..

Kanske är det jättekonstigt..

Så hr serjag påmig själv då??

Jo det är bara å erkänna.. 

Jag ser en människa som gör, säger och beter sig fel av o till..

Men jag ser en BRA människa..   

Jag ser ett hjärta och en riktigt stor själ..

Jag ser en människa med massor av bra egenskaper..

Och så några som kanske itne är så bra.. 

Och då kommer frågan som jag har fått ge svar på ganska ofta..

"varför jobbar du inte på de itne så bra sidorna då??"

Och svaret; jag VILL inte förändra dem.. Jag tycker om dem..

För de gör mig till mig.. Och det är de inte så bra sidorna som gör att jag lever idag..

Som gör att jag är nykter, drogfri, att jag överlevt misshandel och

att begravt 2 av mina barn.. Omjag inte hade haft de där "inte så bra sidorna"

skulle jag inte ha överlevt, fixat de här sakerna.. 

Så vilka är de där itne så bra sidorna som jag tycker om då??

Ettig, aggressiv, envis, våldsam ondsint, svart..  I avgrunden är jag allt det där..

Och det är inga fina sidor..  Men det gör mig till en överlevare och därför tycker jag om dem..

Låter sällan de sidorna komma upp till ytan och NÄR de gör det så gör det för att det krävs överlevnad..

Jag har vid nåt tillfälle sagt att jag är en potentiell mördare..

Och det är faktiskt så.. 

Det är int ett uttryck eller ens ens nåt jag skulle göra för att rädda mitt eget liv..

Men nån annans... 

Ofta hör man att " jag skulle kunna dö för dig"..  Som om det vore nåt stort...

Att dö är inget stort.. Det är en av de få givna sakerna i livet.. Förr eller senare dör vi.

Det är det enda vi verkligen vet om framtiden..

Jag har kommmit till det där stadiet när jag inte längre JAGAR döden...

Jag gjorde det förut.. JAg bjöd in den och bara hoopades på att den skulle komma..

Att det ÄNTLIGEN skulle komma nån form av ro o frid o lugn inombords...

Nu är saken den att jag är inte det minsta rädd för döden..

Jag har stått så nära den och kännt hur den har rört vid min själ så jag vet att den är varm, go,

mjuk, lugn, fridfull och inbjudande..  Sen släppte den taget om mig och jag fick nya chanser att leva..

Så det gör jag nu..  Lever.. Som jag VILL leva. Som jag behöver LEVA för att mentalt och känslomässigt kunna existera..  För jag antar att det finns någonting kvar som jag ska göra och jag förstog någonstans att döden släppte taget om mig där å då av den enkla anledningen att jag skulle lära mig att leva för att det fanns nåt jag skulle uträtta..

Frågan är väl bara vad...  Kanske är det just där här inlägget som är anledningen.. Kanske är det nsta maskin tvätt..  Kankse är det nåt 48 åt framåt i tiden eller vad som helst däremellan.. 

Som sagt.. Orsaken till min viktminskning.. VET jag inte ännu..Men den ÄR ett steg i att sluta jaga döden på den vägen oxå:) 

 

Hoppas ni har en fin dag:)  Puss o kram:)